|
Kompletteringar till
W:s kommentarer till Gluntarne
Vi har nedan samlat upplysningar om personer och annat, som omnämns i gluntarna som inte är välkända i dag och inte förklaras av W. Vi tar upp dem i ordning efter den glunt där de första gången nämns. Denna sida kommer att kompletteras efter hand. Vi välkomnar tips från läsarna. Vi har nedan i början på varje gluntkommentar arbetat in hänvisningar till Wennerbergs egna kommentarer och till hans Inledning med sidhänvisningar till den utgåva, som finns återgiven på denna hemsida. Vi har efter tillstånd från JO:s stormästare arbetat in kommentarer från textdelen av Juvenlordens utgåva av Gluntarne 1949. Sådana stycken avslutas med markeringen (JO) Glunt I: Storglunten (I anledning av Magisterns och Gluntens första bekantskap) Titel i manus: Skål för en sådan vår. Glunt II Glunten blir Juvenal Glunt III: Uppsala är bäst Titlar i manus: Nattsölet resp Månen hjälper dem ut från "Norbergs" Glunt IV En månskensnatt på Slottsbacken Glunt V Glunten på föreläsning Stickord i W:s kommentarer: ”Jag skäms som en bonde”, Ecklesiastikum, ”klockan blev både sex och sju”. tog så av mig min gråa hatt: chapeau gris var senaste mode 1846, påpekar Einar Malm i Men med glödande runor (s. 308) "att som Fama lär tuta" Fama = ryktet. Jfr "famös" Glunt VI En solnedgång i Ekundshov och nr XXV Examenssexa på Eklundshov Stickord i W:s kommentarer: ”Här i naturens sköte”. Herdin (1935) om Eklundshov. Herdin identifierar vilka kyparna var på Eklundshov Glunt VII Harpospelet på Schylla Titel i manus: Harpo-Concerten på "Schylla" Glunt VIII Huruledes Månen intresserar sig för Glunten och Magistern Titel i manus: En natt hos Norbergs Glunt IX Nattmarschen i Sanct Eriks gränd Stickord i W:s kommentarer: Pumpen, Eriksgata, Dombron. I det äldsta manuskriptet kallad "Gluntens drillmarsch" och "Nattmarschen" men i den första tryckta tryckta utgåvan från 1850 "Nattmarschen i Sanct Eriks gränd" (Svenson s 412 ff) Kommentar av Herdin (1935) Herdin skildrar hur mörk och smutsig gränden var. Han ger "pumpens" historik, berättar att gränden har en lång historia; Ursprungligen dubbelt så bred men 1759 såldes den till granntomtens ägare som byggde hus där, han berättar om brandvakten. För utsocknes är det värt nämna, att fallhöjden från trottoar till gata är ung. en halvmeter. Numer finns en järnräcke, som skyddar mot fall. Det är sannolikt, att det räcket inte fanns på Gluntens tid. Undersökning om detta pågår. I JO:s utgåva 1949 diskuteras olika förebilder till fröken Hoppenrath. Glunt X Dagen därpå Glunt XI Gluntens moster Gluntens moster kallades i manus Enkefru Kavath Om moster Stickord i W:s kommentarer: Dragarbrunn, Gluntens moster. Kommentar av Herdin (1935): Han berättar om Dragarbrunns historia, om trolig förebild till frkn Hoppenrath (en moster till hans ungdosmvän Adrian Thengberg i Skara.) "... och har goda skäl att önska mig för hin i våld..." Enl. SAOB används "hin" bl a: II) ss. bestämd fristående artikel o. i därur utvecklade anv. e) i uttr. gå för hin i våld (förr äv. bl. för hin), gå "så långt vägen räcker", gå förlorad, försvinna, förstöras, gå "åt fanders"; vara för hin i våld (förr äv. bl. för hin), vara borta l. försvunnen l. förlorad l. förbi. Så är glädjens tid för hin. CFDAHLGREN 2: 106 (1839). Om några ädelstenar gå för hin (vid stadens brandskattning). JOLIN UHansDr 114 (1860). GHT 1905, nr 203 B, s. 4 Glunt XII Magisterns misslyckade serenad Stickord i W:s kommentarer: ”Ställ dig här”. Att denna glunt bygger på en verklig händelse bekräftas i: "Från Hedda Cronstedts ungdomsår" av Gurli Taube (1957 i Meddelanden från Riddarhuset). Där omnämns ett brev från Hedda 1848 till väninnan Pauline Wahllöf (gift Liepe) där Hedda berättar om hur hon gått miste om serenadsången. Det var samma år som Glunt nr XII skrevs. "och inga apparancer" Ursprungligen betyder det: ingen visar sig (i fönstret). Men SAOB på nätet säger att det betyder: Inga utsikter (till framgång). (Det kan i andra sammanhang också betyda utseende, yttre sken.) En påpasslig vän har dock kopierat ur den äldre, tryckta SAOB där det framgår att uttrycket kan tolkas som en ordlek med anspelning på den ursrspungliga betydelsen samtidigt som den vid mitten av 1800-talet gängse betydelsen gällde utsikter till framgång. Uttrycket förekommer också i Stor-Glunten: Minns du hur ödet... "Visst blir kassans tillstånd allt värre/ apparancerna dagligen färre". Glunt XIII Huru Gluntens svårmod, på "Äpplet", skingras av Magisterns vårfantasier Titel i manus: Huruledes Glunten på Källaren Äpplet småningom repar mod vid Magisterns vår-fantasierGluntvandring01.mp4 Glunt XIV Gluntens Vigilance Titel i manus: En "Vigilance" i nöden Glunt XVI Hulda skymning Titel i manus: En vinterquell 1845, vid brasan Stickord i W:s kommentarer: ”för en vansklig lager låter dig flå fjorton gånger”. Resignera: lat. resignare, avlägsna sigillet från (ett brev), öppna, upphäva, göra ogiltig, giva tillbaka, avstå från, av re-, åter, tillbaka, äv. betecknande upphävande av en tidigare handling: 1) (†) med avs. på tjänst l. befattning l. ämbete o. d.: (frivilligt) avgå från, lämna, avsäga sig; äv. med avs. på rättighet l. krav l. egendom o. d.: (frivilligt) avstå från, uppgiva; Glunt XVII Magisterns flamma Glunt XVIII Gluntens flamma Stickord i W:s kommentarer: Gluntens flamma, de Geer, Carolinabacken. polyglott = mångspråkig (av gr. πολύγλωττος) flerspråkig, mångspråkig. jfr polyfon och polygam ”… så vit som en svan, så gjorde man dig till den värsta morian” Morian = ursprungligen: person från Mauritius, numera i sht arkaiserande eller skämtsamt neger; även om mansperson tillhörande annat mörkhyat (exotiskt) folk; "svartling. Vill du veta mer? Enligt en icke fullt säker tradition skall förebilden till Gluntens flamma ha varit professorskan Hedvig Christina Stålhammar, född Schröder, maka till filosofiprofessorn Erik August Schröder. (Anm: hon var sannolikt f. Stålhammar och gift Schröder) (JO) ”vrida vår kran”: Mitt på bordet fanns en brännvinskanna med flera kranar ur vilka det serverades olika kryddningar för olika smaker. Vill du veta mer? Glunt XIX Titel i manus: Magisterns och Gluntens melankoli Stickord i W:s kommentarer: ”En teckning utur vardagslivet”. Glunt XX Mötet i Domtrappan Glunt XXI Gluntens misstag Om moster, se Glunt XI Stickord i W:s kommentarer: ”à la Musard”, Herr Chiewitz, ”skona mig för explikation”. Einar Malm återger W:s egen kommentar att när bron var invigd var det många som menade att den vid avsyningen inte borde ha förklarats fullfärdig utan fallfärdig. Malm fortsätter med att skildra att Chiewitz, som bl a uppförde NovillaTivoli och basarbygganden på Karl XIII:s torg i Stockholm, utsattes…. för en indignerad presskampanj. SDålunde hade Tidningen Upsala i skarp ton påtalat entreprenörernas inkompetens och brons oduglighet – den måste oupphörligen repareras. (Ack, i Arkadien s 144) Einar Malm berättar att när denna glunt framfördes för Juvenalerna så sjöng de med i korus i omkvädet med lätt ändring av texten: "Visst va´ ni lite mosi´a,/ av nektar och ambrosia./ Och ej så lite till ändå/ då ni kunde göra så." Einar Malm: Ack, i Arkadien (1949 s.145 f) Herr Chiewitz och hans bro UNT 86-07-08 " ambrosia" gudomligt ämne, som enligt den grekisk-romerska mytologien ansågs äga kraft att rena och bevara; gudaspis dryad = trädnymf, i grekisk mytologi och hinduism en grupp skogsnymfer som lever i eller i närheten av träd. Ordet dryad kommer av grekiskans dryas vilket härleds ur drys "ek", "träd". Dryaderna föddes bundna till ett specifikt träd och om trädet dödades dog också den dryad som var associerad med det. Av den anledningen bestraffade dryaderna och gudarna människor som skadade träden. Dryaden gestaltas som en vacker ofta grön- eller brunklädd kvinna med blommor, växter, löv och kvistar i håret beroende på vilken skog hon gestaltar (barrskog, lövskog o.s.v). Från Wikipedia Glunt XXII Hemmarsch från Eklundshof med en bondspelman Om Nystedt, se under Glunt VII Stickord i W:s kommentarer: Nystedt, medicofilarn, ”gå nu backen neråt brunns-salongen”, ”akta blåa fracken”, Polacksbacken, Ole Bull, Bleket, källan, ap´teket, nattpatrullen, ”klipparn där i tullen”, lampan ut. Bankade och slog vår Ole Bull: Den kände norske tonsättaren besökte Uppsala 1843. I JO:utgåvan återges hur Bull beskrivit detta besök samt ges hänvisning till Sundblad J, Upsalalif , Stockholm 1884). Vidare återges utdrag ur ett brev från Otto Beronius till Wennerberg om deras umgängesliv under studentåren. (JO) Glunt XXIII Anklagelsen Stickord i W:s kommentarer: Kameralen. Kameralen var en lägre juridisk examen. Beronius tog emellertid också den filosofiska graden. (JO) SYRTUT syrt ɯ't , äv. (numera mindre br.) SURTOUT surt ω'l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, l [ liksom d., nor., t. o. eng. surtout av fr. surtout, eg: över det hela, ovanpå allt, av fr. sur, över, av lat. super , över (se SUPER- ), o. tout , allt, av lat. totus , hel, all (se TOTAL) Plagget kunde se ganska olika ut i olika tider och miljöer. T. ex: ”Herrarnas klädsel bestod mest i en brun frack, gul vest och grå pantalonger, men alla nya syrtuter (Redingote) vore med en knapprad och räckte endast til knät.” MagKonst 1827 , s. 48. ”Surtout af mörkblått kläde med 2:ne rader knappar, försedd med gul passepoil å kragen.” KrigVAT 1839 , s. 87. (Utdrag ur SAOB) ”Nå så besitta mig”: Svordom, vanl. i formen besitta, oftast med (eufemistiskt) utelämnadt subj., ofta med utelämnadt obj.; jfr ANAMMA 7 b, ANFÄKTA I 6, REGERA. Besitta mej, här är ju ingen tid. BELLMAN 1: 82 (1769). Hin besitta / så glad han blef! C. F. DAHLGREN S. (1891). Nå så besitta mig, gråter han inte han, den juvenalen! WENNERBERG 2: I49 (1849, 1882 (Sammandrag ur SAOB) Glunt XXIV Efter kameralexamen Glunt XXV Examens-sexa på Eklundshof Glunt XXVI Impromptu-balen Glunt XXVII Slottsklockan Stickord i W:s kommentarer: Slottsklockan Slotsklockan, eller Gunillaklockan, efter Johan III:s drottning Gunilla Bielke. Ringer arje dag kl. 6 på morgonen och kl. 9 på kvällen. Klockan göts 1588 och uppsattes i sin nuvarande stapel 1756. (JO) Glunt XXVIII Gluntens reskassa Stickord i W:s kommentarer: Löfven Sänder Löven en….: Clas Löf övertog sedermera källaren Äplet efter Österberg. Se Glunt XIII. (JO) Anfäkta: Svordom; eg. med personobj.; jfr ANAMMA 7 b. Hin håle anfäkte allt sqvaller och pack! J. WALLENBERG 38 (c. 1765). F-n anfägta mig! LIDNER Sen. skr. 78 (c. 1785). Hin a(nfäkta)! DALIN (1850). Fan anfäkte honom. AHLMAN (1872). – [jfr ANAMMA, BESITTA] med (eufemistiskt) utelämnadt subj. i formen anfäkta. Anfäkta er kärngar. J. WALLENBERG 38 (c. 1765). (utdrag ur SAOB) Glunt XXIX Avskedet på Flottsund Stickord i W:s kommentarer: Knäppingen, Löfstabro, Vårdsätra. Vid Knäppingen, där Vasaborgen sist skönjdes mellan parkens träd jag tvang dem lämna mig och sorgen och vända om. – Men du for med! Ortnamnsforskaren, doc. Mats Wahlberg ger följande kommentar: Med parken avses det som nu oftast kallas Kronparken. Namnet Knäppingen finns faktiskt markerat på ekonomiska kartan (blad 11I 7a). Enligt våra uppteckningar från 1930-talet verkar den då vanligaste namnformen ha varit Knäppingebacke, som ännu är i bruk. Namnet avser en backe på (förlängningen av) Dag Hammarskjölds väg strax före avtagsvägen till Hammarby kyrkogård. Namnet är en bildning till ordet knapp i den allmänna betydelsen ’upphöjning’. Några torpnamn Knäppinge i Södermanland, gårdnamnet Knäppingen i Lycksele i Västerbotten och Knäppingen, namn på en sten i ån vid Torshälla stad, innehåller rimligen samma ordelement. En närbesläktad bildning är knäppa, känt från bl.a. Sörmland i betydelsen ’(brant) backe’. Glunt XXX Magisterns monolog Titel i manus: Gluntens sorg öfver alltings förgänglighet, besynnerligen vänskapens Wennerberg ger ingen kommentar till denna glunt. Tempora enim mutantur et nos mutamur in illis:Ty tiderna förändras och vi med dem ad culpandum quae nunc laudantur: att kritisera det som vi nu lovorda. Sextettens upplösning Återfinns i Wennerbergs inledning fast med utelämnade namn. JO återger en tidigare version och presenterar de personer som nämns. (JO) DE TRE PIRUM och SINKABIRUM Ur SAOB Tillbaka till innehållsförteckningen Tillbaka till första sidan |